17/11
Idag gick flyget tack och lov inte så tidigt men det blev ändå frukost på flygplatsen, återigen burger king 😉
Vi landade i Ho Chi Minh City och tog en taxi till vårt hotell. Jag tyckte att trafiken i Hanoi var galen, men här var den galen på ett helt annat sätt. Jag skulle aldrig i hela mitt liv ha tålamod att vara taxichaffis. Det blev trafikstockningar och köer överallt pga att folk bara kör, först fram verkar vara det man går efter. Vår tur till hotellet tog nog dubbel så lång tid mot vad det kunde ha gjort då vi åkte vid dum tid.
Vår mål för dagen var bara att gå till War Museum som handlar om kriget mellan Vietnam och USA.Ca 30 mins promenad i ordentlig hetta så vi var helt slut när vi kom fram. Som tur var fanns det AC inne på museet! Dem visade pansarvagnar och helikoptrar som använts i kriget, även fängelsehålor och burar som användes vid fängelser. Coconut prison verkade ha betytt en del så det var synd att vi missade det på Phu Quoc. Inne i museet var det en hel avdelning med bilder på folk som drabbats efter att amerikanerna sprayade ett gift som kallas för ”agent orange”. Fortfarande idag föds folk med ordentliga defekter pga giftet, trots att det är ca 50 år sedan det sprayades över Vietnam.
På väg tillbaka till hotellet försökte vi hitta någon bra restaurang men det var lättare sagt än gjort. Hamnade tillslut på en lite ”dyrare” restaurang, vi passade inte riktigt in med shorts, linne o gympadojor. Som överallt är engelskan bristfällig så johan råkade beställa in en hel tallrik med bara grönsaker när han ville ha stekta nudlar m grönsaker haha.
På kvällen gick vi ut en vända och kollade runt på en marknad.
18/11
Dagen ägnade vi åt sevärdheter. Vi såg bland annat Ho Chi Minh staty, Ho Chi Minh City Hall, Notre Dam katedralen och omtalade postkontoret. Återigen en väldigt varm dag så vi tog ett stopp på donken för glass. Då vi även gick förbi en pizza hut skylt så googlade vi lite på vart det låg och johan fick fram en adress, ca 30 mins gång vilket vi tyckte det var värt för lunch på pizza hut. Tyvärr visade det sig efter 40 mins promenad att det inte alls var rätt. Återigen hamnade vi på ett ställe där dem nog inte var vana vid västerlänningar. Helt slut i värmen gick vi in på ett KFC och tog reda på var det egentligen låg, och självklart var det bara några hundra meter från det mc donaldset vi var på. Så det blev en taxi tillbaka och så letade vi runt i ytterliggare 30 min utefter vart appen ”kartor” sade att pizza hut skulle ligga. Trötta o hungriga gav vi upp hamnade vi tillslut på Subway. Inte alls lika gott som hemma tyvärr! Från och med nu har vi slutat lita på den kartappen för det är inte första gången den lurat oss!
När vi kom tillbaka till hotellet var vi helt slut efter att ha gått så mycket i sån värme, så vi fastnade raklånga i sängen ganska länge. När det senare var dags för middag gick vi planlöst runt och tittade efter någonstans att äta. Efter att ha gått ca 5 min frågar Johan ”vart vill du äta” och precis då (hur osannolikt som helst) så får jag syn på ett pizza hut. Vi har alltså letat vid lunch i ca 1-2h utan att lyckas, och när vi inte ens letar dyker det upp direkt haha… Behöver väl inte ens säga vart vi åt middag? 😉
19/11
Idag var det dags att säga hejdå till Vietnam för att besöka nästa land – Kambodja!
Vi gick upp ganska tidigt för att hinna äta frukost på hotellet och gick sedan upp till rummet igen för att packa ihop allt och vila en stund. Med väskorna färdigpackade så smet vi ut för att handla lite och lunchade på KFC, sedan tog vi en taxi till busshållsplatsen.
Kl 13 rullade bussen iväg och vår långa resa började. Att gå in till ett land via landsgräns var en annorlunda upplevelse. Först samlade vår ”guide” (eller vad man ska kalla honom, busskille?) ihop alla våra pass, sedan fick vi hoppa av bussen och gå igenom en stor lagerlokal med några längor vi fick stå i led. Sedan fick vi passen i handen och fick gå ut utan vidare. Nu hade vi alltså lämnat Vietnam (men det fattade vi inte då, ganska förvirrade). Upp på bussen igen för att åka en kort bit och sedan av igen, då förstod vi att vi faktiskt inte kommit till Kambodja än haha. Jag och Johan hade redan fixat visa till Kambodja på nätet så det gick väldigt smidigt för oss. Igenom gränsen så körde bussen vidare. Väldigt mycket trafik och vi fick stå i kö ganska länge. Resan tog nog uppåt 9h (skulle tagit 6-7h) så när vi äntligen var framme i Phnom Penh var vi väldigt trötta. En kort tuk-tuk tur så var vi framme på vårt hotell! Blev en sen middag på en restaurang nära hotellet. Vi hann nog inte vara utanför hotellet i mer än 30 min innan det kommer förbi en tant och frågade om vi ville köpa opium. Väldigt annorlunda mot vad man är van vid, men lagarna kring droger är slappare i Kambodja och det märktes ju ganska snabbt…