25/4 Dags att åka hem

Det är väldigt annorlunda att resa under dessa omständigheter. Janessa fick köra oss till flygplatsen för att vi ens skulle kunna ta oss dit. Påväg dit var det en kontroll av militär och innan flygplatsen en till kontroll där dem hade lista över alla som skulle med flyget. Janessa fick bara släppa av oss och sen var hon tvungen att köra igen så det blev ett snabbt hejdå.

Så fort vi klivit ur bilen vid flygplatsen kom militär fram och tog våra namn och sade åt oss att ställa oss i en kö utomhus med 2 meters avstånd. Sedan släppte dem in några i taget för att checka in.

Vid incheckningen hade dem skyddskläder och man fick bara hålla upp passet så dem slapp röra det. Sedan var nästa kö, säkerhetskontrollen, men där inne fick man bara vara några få personer i taget och väl igenom där så fick man sätta sig och vänta.

Jag och Phoebe hade gjort egna desinfektionsvipes så vi torkade av överallt där vi skulle sitta och sen var det bara att vänta in avgång vid 20.10

Väl på flyget så satt man en person per rad. Vi lyckades byta runt så vi hamnade på raderna bakom/ framför varandra. Likadant på flyget så torkade vi av överallt med våra vipes haha. Det var inte direkt många på flyget, tror jag hörde 67 personer nånstans

Hur man fick maten på var annorlunda. Men fick en macka, snickers, liten chipspåse och två vatten i en påse. Sen kom dem ut med juice och läsk men det var bara 2 gånger under 6 timmar. Dem minimerade verkligen hur mycket dem rörde sig bland människorna.

Framme i England!

Första flygresan gick väldigt bra och snabbt, trots att jag knappt sov någonting. Tittade på en film, spelade spel och försökte sova, men blev nog max 1h. Vi landade in på Heathrow runt 7 på morgonen (Englands tid). Så skönt att äntligen stänga av flygplansläget och kunna använda telefonen som vanligt!

Det var så himla tomt på flygplatsen. Förlåt för många flygplatsbilder, men det är så annorlunda och konstigt…

Phoebe blev mött av sin pappa i ankomsthallen, han var den enda där haha. Och så var det dags att säga hejdå, konstigt när man varit med varandra varje dag i nästan 4 månader.

Sedan fortsatte min resa själv. Fick ta två tåg för att komma till rätt terminal. Checkade in väskan hela vägen till Köpenhamn och gick igenom säkerheten. Fick en blankett att fylla i angående covid-19. Lika tomt som det var vid ankomsten var det vid avgången. Knappt några flyg som gick ens.

Flyget sen var ett 2-2 och jag hamnade bredvid en annan person. Såg dock att hon också torkade av sitt säte så vi var nog lika försiktiga båda två. Hela flyget sov jag, vilket inte var så konstigt eftersom jag bara hade fått en timmes sömn på hela natten.

Flyget till Schiphol flygplats, Amsterdam, gick mycket snabbare än det stod så vid 12.30 var jag framme och ur planet (samma som svensk tid). Precis som på Heathrow var det väldigt tomt. Men här kändes det ännu mer konstigt, här var jag ju för nått år sen och det är i vanliga fall fullt med folk och flyg.

Att gå igenom immigrationen gick bra och det var inga konstigheter alls.

Knappt ens några avgångar och några av dem som står var inställda.
Inte mycket folk alls…
Vagnar uppställda vid linjerna så folk håller avstånd
Ankomsthallen var lika tom som i England.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.